För första gången sen du dog så drömde jag om dig. Jag har längtat mycket efter att få drömma om dig.
Du såg annorlunda ut men du var ändå du. Långt hår hade du, rött och mycket vackert. Stora ögon och mycket smink. Jag kramade dig länge, kunde inte förmå mig att släppa dig så till slut fick jag sitta i ditt knä. Du lät mig sitta i ditt knä. Jag sa att jag älskar dig och du sa att du älskar mig. Jag grät in i ditt långa röda hår. Sen sa jag att vi måste höras betydligt oftare men då svarade du inte. Så då vaknade jag.
I natt drömde jag om dig. För första gången sen du dog så drömde jag om dig. Vad jag önskar att denna första gång inte också var den sista.
/Mrs Martin, januari 2014.
Det kommer fler gånger!
Kram
Älskade HH, vad jag hoppas att du har rätt!
Jag tror också att du lär drömma om henne igen, när du minst anar det. Jag drömmer ibland både om mormor och faster. Det hjälper lite mot saknaden. Det är som att dom ”hälsar på” på nåt konstigt sätt. Kram
Ja, kanske hälsar de på? Så underbart det vore om det faktiskt var så. Jag hoppas på det.
Kram!
Visst kommer det att bända igen.
Hon lever inom dig (er) och genom dig (er).
Vad fint!
Det är vanligt för mig att drömma om personer som har dott utan att tänka på dem…de enda slutsats är att de lever, de aldrig lämnar oss men de är lyckligare…alla sol jag sett ler…
Som*