100 saker du (kanske) inte visste om min syster

1. Min syster Tove föddes lördagen den 16:e april 1977. Hennes mamma heter Agnetha och hennes pappa heter Alf.

2. Hon var (och är) äldst i en syskonskara om tre. Lillasyster (jag) heter Tina och lillebror heter Tim.

3. Tove lärde sig tidigt att läsa…

4. …. och blev med åren en fantastisk skribent.

5. Hon bloggade. Jag har ofta övervägt att länka till den men låter nog bli ändå. I alla fall för nu.

6. Hon tyckte om att klippa sitt hår buskort…

7. … och färgade det gärna så blont eller så svart som det möjligtvis bara gick.

8. Hon hade vackra naglar och pratade alltid så varmt om Kicki som ordnade dem åt henne.

9. Jag vet hemligheter om henne som ingen annan vet.

10. Hon vet hemligheter om mig som ingen annan vet.

11. Hon lärde mig både multiplikationstabellen och att läsa.

12. Än i dag har jag lite svårt för just 8 gånger 7. Varje gång jag tänker på det så tänker jag även på henne.

13. Hon tyckte om att vara hemma. Hennes hem var hennes borg.

14. Hon dog hemma.

15. Jag känner lite tröst över att hon fick dö på sin absoluta favoritplats på jorden.

16. Hon drack sitt te så svagt att jag ibland övervägde att skoja med henne och servera henne enbart varmt vatten i koppen.

17. Varje gång jag dricker mitt normalstarka te så tänker jag på henne.

18. Hon tyckte mycket om choklad.

19. Hon tyckte mycket om min mans spanska sallad.

20. Det var hon som döpte min hemmagjorda äppeldryck till ”flytande äppelpaj”. I höstas när jag kokade den gick det inte en sekund utan att hon fanns i mina tankar.

21. Själv var hon en oerhört duktig kock och bjöd bl.a på ”Berusad kyckling”, en rätt som  jag och brorsan snabbt döpte om till ”Aspackad kyckling”.

22. Hon var duktig i skolan och hade höga betyg.

23. Hon var språkbegåvad och läste flertalet språk på gymnasiet.

24. Än i dag har jag inte hört en vackrare sångröst än hennes.

25. Hon kunde sy precis vad som helst och jag minns hur avundsjuk jag var över de stora svarta vida byxorna som hon sydde i slöjden när hon gick i åk 6. Jag satt i matsalen med mina kompisar när hon och hennes kompisar kom in i likadana egensydda byxor. Jag var avundsjuk, imponerad och stolt.

26. Hon var en jäkel på att virka och under tidiga 90-talet fick jag flertalet moderna västar. De var helt unika och jag (hon) fick mycket beröm för dem.

27. Hon lärde sig aldrig att sticka.

28. Hon var vår mormors bästa vän…

29. … och satt dagligen vid vår farmors dödsbädd veckorna innan hon gick bort.

30. Hon var förtjust i blommor men inte särskilt intresserad av trädgård.

31. Favoritblommorna var vita tulpaner samt liljor.

32. Ett par meter under jord ligger hennes vältatuerade kropp. Flera av motiven är just liljor.

33. Hennes älsklingsfärg var turkos.

34. Mig veterligen hade hon under senare år ingen särskild idol men 1991 såg hon sina dåvarande storfavoriter New Kids on the Block i Globen. Jag tyckte hon var galen som ville trängas med tusentals människor för att lyssna på samma musik som hon redan hade på LP-skivor hemma i flickrummet. Dessutom kostade biljetterna en himla massa pengar!

35. Hon hade stor integritet och släppte inte vem som helst nära inpå. Jag vet att hon valde sina vänner med omsorg.

36. Hon avslutade inte sällan telefonsamtalen med den fantastiska meningen ”Älskar dig”.

37. På hennes gravsten står just precis dessa fantastiska ord. Hennes ord. Våra ord.

1454528_10152035494402346_111182418_n

38. Det går inte en dag utan att jag tänker på henne. Jag tror inte att det någonsin kommer gå en dag utan att jag tänker på henne.

39. Hon skulle tycka att jag är knasig som har övergett iPhones. Nu hann hon dock inte få veta det.

40. När vår äldsta dotter föddes kom hon till BB redan samma dag. Än i dag är det ett av mina starkaste minnen av henne, när hon står där i dörren till sjukhuskorridoren med glädjetårarna rinnandes nedför kinderna och utan att kunna släppa vår lilla flicka med blicken.

41. Samma dag som vi namngav vår yngsta dotter, vars mellannamn är efter vår då redan bortgångna farmor, blommade min systers ena köksblomma. En blomma hon ärvt av just vår farmor.

42. Min syster tyckte, liksom min bror, om att vara barfota hemma. Än i dag har jag svårt att förstå tjusningen.

43. Hon hade ett vidrigt morgonhumör och som barn undvek jag henne under mornarna.

44. När vår morfar byggde en lyxigt avancerad trädkoja till oss lät hon mig klättra upp i den först. Jag minns känslan av att hon tyckte att jag var speciell för uppdraget.

45. Redan i tidiga tonåren förespråkade hon allas lika värde. Bland annat så tog hon kampen för homosexuellas rätt till adoption. Jag var så stolt över henne att jag hade kunnat spricka!

46. Hon tyckte mycket om julen. Julgranen var en stor favorit liksom klapparna.

47. Som barn hade hon total koll på antalet julklappar hon skulle få redan långt innan det var dags för att att dela ut dem.

48. Hon var duktig på att simma och imponerade stort i fjärilssim.

49. När hon i mellanstadiet (av i dag okänd anledning) inte fick gå på badhusdiscot grät hon i timmar tills mamma och pappa slutligen gav med sig. Jag minns att jag registrerade metoden för ett eventuellt eget framtida bruk.

50. När vi växte upp hade hon en helt unik och egen klädstil. Föreställ er en gammal fröken under typ sent 1800-tal. Jag tyckte att stilen var ganska ful men var ytterst imponerad över hon vågade gå emot strömmen. I dag förstår jag att hon var en sann inspirationskälla för mig vad gäller just den biten.

51. Som barn spenderade vi otaliga sommarlov i farmor och farfars sommarstuga. På nätterna viskade vi hemligheter i vårt gemensamma lilla sovrum.

52. Hon steg alltid upp före mig och hade både ätit frukost och borstat tänderna innan jag slutligen masade mig upp.

53. Hon tyckte inte om dill och gräslökschips medan jag älskade dill och gräslökschips.

54. Nu kan man kanske tro att punkt 53 orsakade en del konflikter men icke sa Nicke!

55. Punkt 53 resulterade i en fantastisk metod där hon valde de minst grönkryddade chipsen medan jag valde de mest grönkryddade chipsen. Några problem med att dela en påse dill och gräslökschips existerade således inte.

56. Några år innan hon gick bort köpte hon en fantastiskt fin vit sommarklänning. Än i dag ångrar jag att jag inte köpte en likadan.

57. Hon sydde oerhört fina tomtar som jag vet pryder många hedersplatser i familjens och vänners hus i juletid.

58. Vår farfar var en man med stor humor. Än i dag skrattar jag åt mina och systers internskämt om hans personliga bibel (som inte fanns mer än i vår fantasi). Det är minnen som värmer i det svåraste svåra samtidigt som jag aldrig mer kommer kunna skoja om det tillsammans med någon. Varför? För att ingen annan är hon skulle förstå det roliga.

59. I tonåren ska hon ha uttryckt en önskan om att ’Sing me a song’ skulle spelas på hennes begravning. Det gjorde den inte men jag spelar den ofta för mig själv och tänker då på henne. Inte sällan sjunger jag med och gråter och skrattar om vartannat.

60. Ibland tror jag att hon skickar små meddelande till mig, att hon på något märkligt sätt faktiskt kommunicerar från där hon nu är var hon nu är. Hur hon kommunicerar tänker jag inte berätta men det ger mig lite tröst även om jag inte riktigt vet vad jag faktiskt ska tro.

61. Vi båda tyckte i barndomen mycket om att sova över hos mormor och morfar…

62. .. och jag minns att jag inte kunde förstå hur hon som 13-åring började föredra att istället sova över hos kompisar.

63. Hon tyckte inte om palt…

64. …. och lärde sig sent att uppskatta gravad lax.

65. Hon tyckte oerhört mycket om körsbär och jordgubbar.

66. Om någon hört hur vi i senare tonåren verbalt slaktade bidragen i Melodifestivalen hade de nog höjt på både ett, två och femton ögonbryn.

67. Ett av hennes sista handarbetsprojekt var att virka en rosa flodhäst. Än i dag undrar jag om den någonsin blev färdig samt hur den faktiskt ser ut.

68. Hon hann få uppleva att hennes äldsta son växte om henne och var uppenbart road över det.

69. Hon lyckades betydligt bättre än mig med både surdegstillverkning och surdegsbak.

70. Hon lärde sig vår farmors bull-snurr-teknik vilken hon några år senare vidarebefordrade till mig. Fantastiskt hur hon kunde lära ut den avancerade tekniken över telefon!

71. Till skillnad från mig tyckte hon om att gå i kjol och höga klackar.

72. Vi spenderade flertalet somrar filt vid filt på Björknäsbadet. Sista sommaren hade hon en blå bikini.

73. Hon tyckte mycket om att åka till IKEA. (Vem fasiken gör inte det liksom?)

74. Hon var mycket rädd för tandläkaren.

75. Hon var knasigt intresserad av att sy lapptäcken och beställde ofta tyger från USA. Jag förstod aldrig tjusningen i det hela men tyckte givetvis att de färdiga täckena var riktigt fina.

76. Jag vet förresten att hon skänkte ett och annat täcke till neonatalavdelningen på vårt närmaste sjukhus.

77. Vi delade förälskelsen till ost och kex.

78. Hon ÄLSKADE vindruvor.

79. Sista gemensamma sushilunchen är ett minne för livet. Hon skulle berätta någonting men skrattade hysteriskt upprepade gånger halvvägs in i berättelsen och fick slutligen ge upp. Än i dag undrar jag vad det var hon ville berätta.

80. Hon hade en stor förkärlek till handväskor.

81. När hon gick bort fick jag alla hennes handväskor.

82. Hon hade en stor förkärlek för skor.

83. När hon gick bort fick jag alla hennes skor.

84. Min skogarderob ser således ut att vara Carrie Bradshaws.

85. För några år sen köpte hon ett badkar som hon var mycket glad över. Ett sånt där på fötter, om ni vet hur jag menar? Min man har just föreslagit att vi ska köpa ett likadant. Jag vet inte om jag någonsin kommer kunna bada i det utan att tänka på henne.

86. När våra föräldrar firade 20-årig bröllopsdag köpte min syster en kopia av mammas brudbukett från oss syskon till dem. Ingen annan hade kunnat komma på en sådan briljant idé till present!

87. Hon hade mindre fötter än mig vilket retade mig långt upp i tjugonåntingåldern.

88. Hon drömde om att äga en hund och gjorde några tappra försök men fick till slut ge efter för sin allergi.

89. Vi tyckte mycket om att gå på bokrean tillsammans. Förra året klarade jag således inte av att gå på den alls. Vi får se hur jag gör i år.

90. Många har erbjudit sig att ta hennes plats i vissa valda och särskilda sammanhang.

91. Angående föregående punkt så vet jag redan nu att ingen någonsin kommer lyckas.

92. När jag som femåring var nära att drunkna var hon den sista jag såg när jag vid några tillfällen tog mig upp ovan ytan. Jag vet att jag tänkte att ”nu dör jag”. Det gjorde jag dock inte och vi fick många kommande systraår tillsammans.

93. Hennes man är utan tvekan hennes livs stora kärlek. Otaliga timmar lyssnade jag på hennes romantiska prat om honom innan de slutligen (äntligen!) blev ett par.

94. Det hjälpte dock inte. Det romantiska pratet fortsatte ändå.

95. Aldrig har jag sett henne så lycklig som när hennes barn föddes. De var och är hennes stora enorma lycka. Och jag förstår henne så väl för finare grabbar existerar inte! Det absolut och tveklöst bästa som hon gjorde under sina 36 år på jorden var dessa två pojkar. Jag vet att hon av hela sitt hjärta instämmer i det.

 

96. Min syster föddes på en lördag.

97. Hon dog på en söndag.

98. Hennes sista statusuppdatering på facebook var denna:

14-årig bröllopsdag! Jag och maken firar med rosa bubbel och plockmat från Delikatessbutiken. Älskar dig, Jonas!

99. Vi begravde henne på en fredag.

100. Hon är för alltid värd att minnas.

9778_529818993720800_2080321429_n

/Mrs Martin, februari 2015.

Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

2 svar på 100 saker du (kanske) inte visste om min syster

  1. Natalie skriver:

    Nu har jag gråtit och även skrattat mig igenom din fina blogg. Jag har nyss tappat min fina lillasyster och känner så väl igen mig och mina känslor i det du skriver och känslorna du så exakt sätter ord på. Så skönt att läsa att det kommer en tid där ljuset dominerar! För mig är det mörkret, än så länge. Tack för att du delat med dig!

  2. Mrs Martin skriver:

    Natalie: Jag beklagar så innerligt din förlust av din älskade syster! Livet är så ofattbart orättvist och sorg är så ohyggligt svårt att bära. Det kommer dock ljusare tider. För varje dag tar man sig ett litet steg framåt. Att stå stilla är också ett sätt att ta sig framåt, det är ju en del av processen.

    Livet lättar. Glädjen kommer åter. Det tar tid men det går.

    Stora kramar till dig och din familj!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *